Om två timmar

händer det. Då är den här arbetsdagen slut. Det är inget fel på den här dagen egentligen. Jag har att göra och kollegorna är snälla. Men solen lyser utanför och mina fötter längtar bara ut.

IQ och Aftonbladet?

På tal om puckad. I samma tidning läste jag även en artikel om Anna Anka. Lite röd om öronen var jag allt när jag läste den. Inte för att hon säger snuskiga saker, utan för att jag är så pass intresserad av vad hon har gjort eller sagt att jag läser en artikel om det. Jag kallar det omvärldsanalys. På riktigt. För det är det väl? Direkt under artikeln låg dessutom en annons "Vad är din IQ". Som för att bevisa hur IQ-befriad jag borde känna mig när jag läser om kvinnliga Ankor. Jag gjorde genast ett test. Nu känns det bättre. Kanske inte intelligent. Men jag har ett välutvecklat logiskt sinne och är redo för Mensa. ´

Vad mer. Jo just, jag är klippt som en tant. Det var inte meningen, men frisören kände mig bättre än vad jag själv gjorde. Det var dags att bli den jag alltid velat vara. (Förutom Spindelmannen) Nu ska jag bara bli vithårig som Lollo också. Och skaffa fotriktiga skor. Sen så...

Dagens folkvett

Eller inte. I Aftonbladet kan man utnämnas till svensk hjälte. Vilket är trevligt, vem vill inte vara en hjälte. Jag vill. Jag vet att hjältar är stora, starka, goda och fina människor som får äta glass när de vill. Dajmglass mest och kanske en och annan Sandwich i bland. Inte blir de tjocka av det heller. Kanske får man ett pris också. En pokal som kan putsa en gång i månaden. Men mest handlar det nog om att få säga att man är en hjälte. Att man är en riktig HJÄLTE. Verifierat i Sveriges största webbtidning. Så, vilka är nominerade då? Jo, bland annat en mobbare som har insett att det är dumt att mobba och nu föreläser om mobbing. Ska den människan vara en förebild och få äta glass och putsa guld hela dagarna? Om hon får vara hjälte, då vill inte jag längre. Inte alls faktiskt.
– jo visst serru, jag slog tidigare lite på kompisar i klassen, oftast var en speciell liten tjej vi valde ut. Hon brukade gråta, rätt töntigt faktiskt. Men, så en dag vaknade jag upp och insåg att det var ju dumt det där, man ska ju inte slås på sina kompisar.
Tack vare den fantastiska insikten är puckot nu nominerad till svensk hjälte. En sådan hjälte vill jag inte vara, eller ha till hjälte.

Jag tänker på det här med cykelhjälm

Jag har det. En ful cykelhjälm. Den sitter där på huvudet. Ruvar mitt huvud. Irriterar mitt sinne. Varje morgon. Varje jävla morgon. Jag vill inte vara en person med cykelhjälm. Men jag vill heller inte skada hjärnan. Ett svårt dilemma det där. Det har ingenting med frisyren att göra, jag kan dock önska att det hade det, för det skulle innebära att jag hade en frisyr att tala om. Men nu är det inte så. Det handlar återigen om mina förbannade fördomar. Hur jag uppfattar personer med cykelhjälm och hur jag inte vill vara en av dem. De där som har mjuk kniv när de skär kött av rädsla att skära sig, som har bälte när de åker buss, som köper möbler med rundande hörn och som har flytväst när de sitter på bryggan och hjälm när de åker längd. Fy för dem. Men jag är ju en så där. I bland trotsar jag dock mig själv och cyklar utan. Snabbt, snabbt så att vinden viner, ögonen tåras och jackan fladdrar bakom mig. Jag känner mig modig och lycklig. Ofta händer det här med ett par glas vin innanför kappan. Så kommer jag hem tittar på hjälmen och skäms lite. Trillar jag, så trillar jag förmodligen när jag är full. Dumt. Kanske lika bra att vara utan hela tiden!

Dålig stämning

I dag är det just dålig stämning på jobbet som är grejen. Det ska budgeteras, hävdas, halshuggas och kramas på en och samma gång. Deadline nästa vecka och alla vill ha pengar, men få kommer erhålla vad de kräver i sina dokument. Strategier läggs. Luckras upp och läggs igen. Vi vittrar oskyddade halsar, men vågar inte riktigt hugga. Så gör man inte på Försäkringsbolag. Väl? Jag finner detta beteende hos mina kollegor (och mig själv) oerhört intressant och kan bara dra slutsatsen. Vi människor är rovdjur av värsta slag. Här kallas det verksamhetsplanering, någon annanstans budgetering, men det handlar om att välja flock och ledare. Må den starkaste människan med störst pengapåse vinna. Och låt det bli jag. Jag gillar att bitas, jag har fått gedigen övning av mina syskon.

Begravning i går

Pojken jag gav min första kyss i ett mörkt gathörn till, är död. Mannen med de otroligt sorgsna ögonen kvävdes till döds. Grubblaren som pluggade teologi ramlade slog i huvudet, svimmade, spydde och vaknade aldrig mer. När vi gick i högstadiet var vi nära. Men på 10 år har jag inte sett eller hört något ifrån honom. Inte ens skänkt honom en enda liten tanke tror jag.

För några veckor sedan fick jag reda på att han dött. Den 8 augusti. I går var begravningen. Efter många om, men och kanske så gick jag till slut. Och det kändes bra att få vara där. Jag tror även att hans föräldrar och syskon uppskattade att vi, hans gamla kompisar kom. Begravningen var sorglig, fin, konstig och knasig på en och samma gång.
Sorglig för att en vän har försvunnit alldeles för tidigt och för att man inte var mer närvarande i hans liv medan han levde.
Fin, för att man ändå kunde ta ett avsked och att man fick närvara utan att känna att man inkräktade.
Konstig för att man ens ska behöva ta avsked, att han låg där utan att finnas längre. Att salen var täckt av bilder på Johan, en person man en gång kände och inte längre känner
Knasig för att det blev som en skolreunion under helt fel förhållanden. Tysta drack vi kaffe istället för sprit. Vi var främlingar, personer som inte umgås längre, men som man har kvar högstadiebilden av. Jag gillar oss även i dag.

Det är konstigt

Mycket är konstigt, men mest är det underligt att det inte regnar idag. Det borde det!

Och som jag flög!

30-årskrisen är avklarad (eller ok 32-års). Alla borde få hoppa fallskärm (och/eller inneha en i jobbet). Jag vill upp igen. Jag vill falla snabbare. Och längre. Själva fallskärmen bara pajade det hela, när den vecklades ut blev allt lugnt och rätt tråkigt. Undrar om jag har hittat det perfekta sättet att dö på. Fallskärm utan fallskärm? Tror ni det gör ont eller går det för snabbt för att det ska göra ont? Jag gillar inte smärta. Till skillnad från resten av befolkningen.

Idag är det höst trots att det är varmt och solen skiner. Utebassängerna vid Eriksdalsbadet är tömda. Det är det första tecknet. Det andra är att mitt dagliga glassug har miskat och thébegäret ökat. Jag gillar hösten.

Fritt fall

Fast inte en åkattraktion. Ha ha sånt är ju för småbarn. Små små barn. Men längdgränsen är densamma. Tur, för jag är faktiskt 19 cm över. Fast fall som fall. I morgon åker jag till Skavsta och hoppar fallskärm. Fredrik är den som ska ha cred för att detta blir av. Jag ser fram emot att sväva fritt och kanske bajsa på mig (av skräck) för första gången. Man kan ju dessutom tro att jag efter tidigare händelser skulle ha lyckats med en livförsäkring. Men nejdå. Inte jag inte. Håll tummarna för att jag inte är lös i magen och att jag kommer ner välbehållen.

När man har som mest

så gör man som minst. Det är bevisat och vedertaget på alla de sätt. I dag bara måste jag JOBBA i 200 knyck. Resultat; fyra koppar kaffe, promenad på lunchen, Aftonbladet och nu lite bloggande. Jag tror att företag skulle tjäna på att ge sina anställda mindre att göra (och då vill jag påpeka att takten inte är särskilt snabb från början, inte direkt).
Lärdomar denna vecka:
1. I rymden är saker tunga trots att de är tyngdlösa. Vi pratar Christer Fuglesangs rymdpromenad och allt skryt om att han lyft värsta tunga grejen. Kan man kalla det promenad när man inte går förresten? Jo kanske...
2. Jag gillar Lydmar. Mycket. Så mycket att jag vill dit i kväll igen.
3. En 10-månaders Art sover sämre än en 2-års Bruno.
4. Att packa Stockiddo-saker är av ondo- I alla fall på helgen.
5. I bland blir jag fullare än vad jag tänkt (och det är helt klart en ny lärdom)
6. Jag gillar att ha en hel natt utan Bruno. Hurra för att sova på morgonen
7. Jag saknar Brunte när han sover borta

Tänker att det är dags

nu kanske ska jag börja blogga ibland igen. Men det blir inte skojigt, verkligen inte. Det kommer att handla om barn och om Folksam. Gärna i kombination. Ja ni hör ju. Fick för övrigt en chock (svårt ord att stava till, är det ett tuggummi, eller stavas det så) när jag skulle leta efter ett mejl här i min box och hittade ett med "dagishämtning" som subjekt. Min första tanke var, vilken gammal hagga har varit inne i min dator och skickat mejl. Jag gjorde mig en bild av denna "lite äldre" kvinna med fett hår, nariga händer, nervöst leende, för lång kjol och skrikiga barn varav minst ett gick på dagis. Skrattade lite elakt för mig själv. Insåg i nästa sekund att det var ett mejl från mig till min mamma. Fick panik och hjärtat hoppade högt upp i halsgropen. Fick mer panik av det och hjärtat slog som det aldrig pumpat runt blod förut. Jag kunde ha dött där. På Folksam. Utan en egen livförsäkring och med bara ETT barn på dagis. Men nu är ju i och för sig inte mina händer nariga och min son är inte snorig, bara ganska ofta nerpissad.

Nu lämnar vi lilla

Huset på prärien. Den här gången mötte jag en älg. Den var stor. Jättestor. Lika långa ben som jag ungefär, men jag tror jag sprang snabbast. Annars har bruno kissat i mataffären, på bryggan och i bilen, men ännu inte i huset. Vi tror att han har något emot vårt hus.

Martin

Visar sina kunskaper som frisör. Tveksamt om han är godkänd. Hack och konstiga tofsar skulle kunna vara modernt. Eller inte. Men studentbilden är fixad.

Inget fel på nya utsikten från kontoret

Heller inget fel på den fantastiska midsommar vi fick i hölick. Bastu, bad, poliser och gevär, dans till fem, frågesport, glada, fina barn (som somnade när de skulle) och ja just, brottning så klart. Precis som det brukar, bara med andra människor.

Frukost på det.

Och äntligen är det bekräftat. Inte bara drottning i afrika. Utan över allt

Vilken familj jag har!

Fin födelsedag so far. Klockan är bara åtta och jag har fått allt man kan tänkas behöva som 32-åring. Och lite till. Nu frukost.

Han är kung

I mina högklackade. Eller drottning. Går bättre i dem än vad jag gör, men det säger kanske inte så mycket, för det gör nog johan också.

Bra pr

Men inte genererar det affärer direkt... Är barnkläder och barn ute plötsligt?

Eget kontor

Fika kl två, dator, telefon, mobilt bredband och trevligt folk mest hela tiden. En kort sammanfattning av första dagen på jobbet.

Utö livet

Är det ultimata livet. När det är sommar. När det inte regnar. Och nu.

Så Kram himla bra

Är det att ha en johan. Och syster som barnvakt. Först överraskningsmiddag på råkultur, sedan föreställningen final på dramaten och slutligen vin på uteservering! Vad firas? - jo jobb. Ibland är det inte dumt att bli arbetande igen. Verkligen inte.

Det här är vasastan.

Alla är välkomna!

Skåneresan

Går i mat. Pirog och skållad fot på tåget ner. Grillad anka, fantastisk potatisgratäng, en trött bruno med vinsås hos Lena, dyr sallad, skön park och tjock-bäst-lena till lunch i lund. Därefter barnkonsert med Anna med viss känsla av nostalgi som avslutas med pizza och glass hos Sofia och Dan (med kids). Idag var det bergochdalbane-lunch med smörrebröd och öl i danmarks Bakken. Vilken även bjöd på glass och grymma åk. Ikväll bjuder vi Björn på den kycklinggryta han redan lagat, räktoast och film. Imorgon får vi Malmölunch i Mattias och A-C nya lägenhet (med plats för tre). Sedan planförpackadmat och stockholm nästa.

Ja jävlar

Jag har sprungit halvmaran. Och jag gjorde det bra. Jossan med. Nu får vi öl!

Ny solstol på utö?

Bra eller anus

Så himla bra

kommer det att bli. Snart. Fick precis ett nytt erbjudande om jobb, lite sexigare, lite mer media. Som jag plötsligt kommer att få tacka nej till. Avböja fint men bestämt. behöva säga NEJ TACK, jag är redan upptagen.., till. Jag kommer därmed avböja ett coolt jobb med bra karriärmöjligheter till att få sjunka in i Försäkringarnas trygga och ospännande, men skönt försäkrade värld. Plötsligt är jag het på marknaden. Ett nytt tillstånd jag gillar nästan lika mycket som... öhh Nutella. Dock måste jag, som den svennebanan jag ändå är (trots min blåsvarta hudfärg) älta och tvivla lite. Ni vet, "mycket vill ha mer", "är gräset grönare på andra sidan medielandskapet" och allt det där dravlet. Fel beslut-alert. Det är väl klart som fan man alltid vill ha mer... Eller?

Det går bra nu

Fyra jobb på gång, var av ett snart är påskrivet. Ett osexigt företag enligt mia. Vilket passar mig perfekt. Jobb ska inte vara sexiga, såvida man inte är strippa. Försäkringsbranchen here i come!

Deklarera mera...

Någon borde ha stoppat mig från att driva två handelsbolag. Speciellt om man ändå inte har råd med revisor. Affärssinnet är bortsupet. Men efter nästa vecka är det andra bullar som bakas. Inte barn alltså, verkligen inte! jag tänker anställd, stort företag och trygghet etc. Jaja, än är inte sista ordet sagt.

Oskyldiga offer

Är en följd av lågkonjunkturen. Djur plundras och dödas. Var är samhället på väg?

Frukost med sanna!

Nyheter och kompis i tidningen till kaffet. Jag är stolt, nyfiken och intresserad av programmet korseld. Jag vill även se tv8s gamla succé dragons den på svenska med svenskar. Tur att det finns kanaler som kan betala i dessa tider.

Linsgryta

På stranden vid vattnet. Vi är 30 år nu. Det märks. Banan i väskan, kaffe i termos, barn i släptåg. Det fattas bara den lilla kakan till påtåren och livet skulle vara perfekt.

En klassiker

Röda tråden, mycket vin och packet på utö. Påsken firas med värre samtalsämnen än vanligt... Vet inte hur vi ska toppa detta tema senare i sommar.

Tyst diplomati

Om tyst diplomati innebär 28 år, så kan ju skrik diplomati bara vara av godo. Med skräck diplomati kanske man är nere i ett par år. Undrar vad annika tycker

Fiiin middag i/på/av Djursholm

Stora vita villan med den japanska trädgården bjöd in till lammstek. Ägare av huset är Erik, Anna och Viktor. Middagen intogs även med Björn och Lena, vi var i gott sällskap. Sammanfattningsvis kan nämnas; god mat, strålande vin, lagom fulla, bra diskussioner och trevligt sällskap. Bestående intryck av kvällen; är huset, detta stora luftiga, smakfullt inredda hus. Sa jag pool? sa jag grill? sa jag stor tomt? Nämnde jag köket med 4,5 meter köksbänk, glömde jag prata om de 100 badrummen? Fan, jag byter nästan sida. Det där med villa kanske inte är så dumt? i alla fall om man kan pynta för det? Fast vi har väl ändå aldrig tänkt betala tillbaka våra lån... SEB, vad säger du om att låna ut 10-12 miljoner till en afrikan och en greve med oäkting? Så många amerikaner har ju redan gjort det, inte kan väl Sverige vara sämre?

I lådorna från lund

Fanns även fartyg och gubbar från starwars. Jag vet inte vem som har roligast, far eller son? Eller far!

Vad mer kan man begära

Försäljning i vinterviken, och mat på bordet när man kommer hem. Sköna middagsgäster som diskuterar spybajs och miljöförstörelse. Alla förstår ju vilken diskussion som blev hetast... Som avslutning en hederlig omgång hockeyspel. Spelet hade färdats från johans barndom via lund och hit. De fick sällskap av åtta fina stolar, så vi får tacka björn för det och kommande turneringar. Pengar i potten nästa gång!

Från en verklighet

Till en annan. Skönt att man kan byta ibland.

Visst är det vår

Jag tycker att det är roligt (och lite intressant) att alla är så besvikna över att våren uteblir och är så förundrade över att vi istället har snö. Hur kan denna glömska infinna sig år efter år? Det är lite som SLs förfasan över lövens intrång på spåren varje höst, Varenda gång skapar de blöta små löven en otrolig förvirring i trafiken. Trots att de trillar ner från träden varje år vid samma tid. Ja ja det var bara en liten passus om människors idioti och glömska. Vad jag egentligen ville komma fram till är, att snö i slutet på mars är det tydligaste vårtecknet? Lite regn, lite solsken och plötsligt snö. Hej aprilväder! Fint att du låter ditt ombytliga ansikte grina mot oss redan i mars. Våren är ju aptidig ju. Hurra!

Vilka kuddar

Man möts av när man kommer hem från springrundan. Trevligt med vänner som kan sy, gärna talar om för sina kompisar att de måste förnya sig och sedan ser till att det sker! Inga konstigheter alls när man tänker på det.

annonsen som förvånar

Sitter hemma en fredagkväll och gör allt för att undvika Let´s dance. Har redan ätit upp halva nutella-burken, fixat lite Stockiddo-saker, provat om jag kan gå ner i spagat (nej var svaret på det), gått igenom bankpapper, ätit lite mer nutella (denna gång på macka), stirrat länge på disken och kommit fram till att den kan stå och gotta sig ett tag till, funderat på varför jag mår illa samt surfat ovanligt mycket. Fastnade djupt i bloggträsket och lite extra kletigt var det på denna. Inläggen är roliga, men jag blev mest intresserad av bannern som ligger högst upp. Det är en annons från Karlstads universitet med texten:"Förändra framtiden - Bli en av Sveriges mest attraktiva lärare". Vad menas? jag har fördjupat mig i e-mail vid Karlstads universitet och är rätt attraktiv, har det med skolan att göra och innebär det att jag vid det här laget har förändrat framtiden? Coolt! Eller vänta... Hur förändrar man något som ännu inte skett och som inte går att förutsäga (såvida man inte är profet, siare eller kvacksalvare)? Aha, är det vad Karlstads lärarutbildning vill säga? Modernt! Bruno, vad vill du bli när du blir stor? -Jag vill bli polis, kändis eller siare! Hmmm... Fördjupa sig i mail när man kan bli profet. Vad tänkte jag på?

Brorsan tar efter

Sin syster. Och det kan man ju förstå. Heter man vad vi gör i efternamn så är man snygg, och härligt etnisk. så är det bara... Hoppas att han har lärt sig att ta betalt. Annars får man göra som jag gjorde och stämma skiten ur skolan.

Jaha

Så var man 18 igen och köper ut till sina vänner, bor i en kappsäck. Fick precis visa leg och lova att mina vänner också skulle visa sina. Skyller på nya luvtröjan och otroligt bra ansiktskrämer. Eller så är det bara det faktum att jag är 10 cm från att kallas dvärg. Förlåt kortväxt.

Johanna fyller vuxen

Och firar med att bjuda familjen på döden i grytan. Jag gillar att vara en del i johannas familj och jag gillar att äta döda djur. Bra kombo.

Det är så tyst...

... och kallt. Har anlänt Stockholmia och befinner mig för tillfället hos A, A och L. Har fått låna deras lägenhet. Det är fint, känner mig både lite ensam och lite lättad. För ett dygn sedan vinkade jag adjö till mina pojkar i Bangkok. Efter en intesiv helg av marknader, shopping, flodturer och turistande. Det var tjocknajs att få avsluta semestern med att hänga med Johan och Bruno bara. Nu är de på väg tillbaka till huset och jag befinner mig här i kylan efter att ha upptäckt att;
1. Att få läsa länge utan att bli avbruten, är inte helt dumt. Långa barnfria flygresor är bara att tacka och ta emot!
2. Våren har inte kommit än. Imorgon kanske?
3. Typ samma nyheter som var i tidningen (Svd) när jag åkte, var på tapeten i dagens nummer. Så varför läsa tidningen varje dag när det räcker med varannan. Ska nog bli en Fredrik vad gällder det.
4. Allt handlar om lågkonjunktur, lågkonjuktur och suprise... lågkonjunktur!
5. Jag tycker inte att det är hemtrevligt att bli välkomnad av våra kändisar på stora tavlor i ankomsthallen på Arlanda. Det får mig att längta bort. Fram med lite sköna svenska naturbilder istället. Vi är inte ett socialt folk, så varför låtsas?
6. L, A och As lägenhet är mysig, men det är ännu mysigare när de befinner sig i den så att jag får gott kaffe.

Nu ska jag sätta igång med Stockiddo och annat jag skjutit upp. Men utan barn så är kvällarna fria. Är man öl- eller biosugen så ringer man mig (inte ikväll dock, då vill jag vara själv).

En brun bruno dag

Jag skickade iväg packet till Koh Samet och stack till stranden med Bruno. Vi hamnade på thai-fest, blev välsignade av munkar (nu är alla synder borttvättade och jag kan börja på ny fin kula igen) och fick massa god gratismat av thaiarna på restaurangen för att fira att restaurangen också hade blivit välsignad av munkarna. Inte dumt tyckte jag och åt, svettades och åt lite till. Bruno gillade också maten, men fokuserade på frukten som han sedan bajsade ut till thailändarnas fövåning mitt framför dem, helt sonika och utan att skämmas. Så tackade han för gästfriheten, vi har uppfostrat honom väl. Han hade nog behövt bli välsignad på nytt igen efter det...

Efter all mat vågade vi oss ut i havet. brunte älskar när vågorna välter honom så att han fåt kallsup på kallsup. konstig unge det där. Dock hittade han en lite kille som var likadan. Så tillsammans har de nog druckit ett par liter. Det är tyst och skönt i huset nu när B sover och resten är långt borta. Me like.

Missade chanser och annat fint

Som sagt, så är allt som hemma här, fast utan snö och kyla. Och kanske med lite mer chili i maten. Och en hel del ris till allt. Vänta, glömde nämna de smutsiga men mycket fina stränderna.

Dagens resumé; har precis fått en (pulver) café på verandan, ätit färsk ananas, badat två gånger i poolen och ingen i havet. Kollat in stadens lokala marknad (köpt otroligt fula badbyxor till B som kommer att få Stockiddo-Mia att skämmas + tomat, lime och chili) Till lunch lagas det mat av nämnda varor. Städningen är på gång för snart invaderas vi av en marty med kids och då ska det ju här vara fint. Har redan kollat om det finns något eget hon kan hyra, tror att vi kommer kasta ägg (ägg är mycket billigt här, känns ordentligt när de träffar och kladdar mycket när de sedan spricker + att de snabbt luktar ruttet i den här värmen) på varandra inom ett par dagar om inte flytt sker. Men vi får se!

Vad mer? Just det, nu har jag nästan två missade jobb tack vare denna resa. Typiskt! igår ringdes det och en byrå ville träffas asap. Och tvåååååå veckor var inte att tänka på.... Men om de inte hittade någon på studs, så skulle jag komma på intervju den 2/3. Hur stor är chansen att de inte hittat någon annan till dess? Är det bara jag som märkt att det är lågkonjunktur? Kanske befinner sig den lokalt över mig. Ja ja nu ska surfa lite mer jobb. har iaf ett på gång, ska träffa dem den 3/3 så får vi se vad det kan ge. Hoppas att jag inte missar fler chanser för att jag befinner mig här bara.

Äntligen! (aplångt inlägg och läses på egen risk)

Får jag prova det här med radhusområde. Men jag gör det med stil, jag gör det i Thailand. Året är 2009 och en familj bestående av en Johan (backpacker 1997), Nadra (BP 1999) och en liten Bruno är föräldralediga, arbetslösa och barn. En dag känner de att de måste förnya sig, göra nåt oväntat och beger sig därför till Thailand på en långresa (ehhh ja, Thailand) De ska leva vagabondliv i en månad eller två (slutar med att jag bara åker 2,5 veckor och Johan nästan 4) De vill lära deras lille son om andra kulturer och det fantastiskt fina med att upptäcka världen via resandet. Allt börjar bra; de anländer till ett litet thailändskt gesthouse den 12/2, stället ligger lite off från stranden och är ganska rent, fast knappt ändå. Sängarna är stenhårda samt invaderade av myror. Åh, det här är Thailand det! säger vi gemensamt (och tänker hoppas sängarna är bekvämare på nästa ställe, + det vore ju sjukt fint med AC i alla rum. Det här med frys och micro är heller inte dumt) Nästa dag beger vi oss via beställd "buss" till huset som vi hyrt. Åh vad crazy vi är utropar jag, de har ju inte ens bilbälte till Bruno här... ca 20 minuter senare är vi framme i vår tvillage. Ingo, svensken som byggt området visar oss runt. Bor det många svenskar här frågar jag och sveper med handen över de stora vita villorna som ligger jämte varandra utmed 25meters poolen. -öhh ja, här bor BARA svenskar. Gött, utbrister Johan då kanske det inte är jag som är blekast på stället! Vi tittar på varandra och inser snabbt att vi har kommit till det svennigaste av det svennigaste; ett svenskt radhusområde mitt i Thailand. Husen är ordentliga och solida (allt enligt svensk standard). Det finns en restaurang i anslutning som lagar fantastisk mat (både thai och västerländsk), poolen är ren och tom långa stunder under dagen. Sitter man på terassen och fikar hälsar alla som går förbi, man slänger ur sig plattityder som; tänk att luftfuktigheten är så hög idag igen... det är blött i poolen höhö... kan man ha det bättre än så här... Ska vi åka till Ica och handla snart (den lokala affären) etc etc (meningslöst men harmlöst grannpladder) Har man tur kan man även få sig en öl eller två på någons veranda, medan vi diskuterar varför de två nyinflyttade i området kom med thailändska flickvänner (för inte kan det vara så att de faktiskt är kära i dem???). Här vet verkligen folk vem som nyser och var bakterierna sedan hamnade. När vi anser att det blir för mycket vänskapliga grannar så beger vi oss ner till havet (400 meter bort). Skulle vi plötsligt på svenne-abstinens där, så kan vi alltid gå till Pelles restaurang på stranden och käka köttbullar. Ja ni förstår. Och jag förstår plötsligt Elin och Peter. I vilket fall så är summan av det hela att vi har det sjukt bra. Mycket är svenskt, men man kan också välja att ta det man gillar från Sverige och dryga ut det med allt man gillar med Thailand, dvs. åka iväg på utflyker, ta sig till marknader och städer, prova olika stränder, käka bästa maten. Idag åkte vi över till Koh Samet. Det här är hur underligt det en kan låta, den perfekta kombon för oss med en lite Bruno. Hejdå till backpackers-folket, det är ändå så förlegat, sunkigt och 90-tal. hej bekvämlighet!

Handy henk

Fixar biffen. Både i vårt tak och i det lilla köket på kungsholmen. Det blir fint till dess att gästerna flyttar in vår lya. Det är verkligen inte får förtjänst, men vi är glada ändå. Eller kanske tack vare det. På onsdag bär det av mot värmen. Lite ont i magen har jag allt. Men det ska jag nog ha också!

Det är dags

Jag gör det. För det är verkligen dags. Ska jag någon gång få känna mig som en fullfjädrad bloggare så måste jag göra detta. Jag ska alltså svara på en bloggstafett. och jag ska göra det ordentligt. Inget mesigt boksnack, utan den längre, lite jobbigare varianten. Det görs motvlligt, men det görs:

10 Första
Första bästa kompis: Emile Hamon, han var min granne, han var lika gammal som jag, han lät roligt när han pratade (som en hes seriefigur), han var grym på att spela kula och en fena på att reta upp min storebror när jag själv inte orkade.
Första bil: öhhh... räknas leksaksbilar? Hade en radiostryrd.
Första kärlekk: Niklas Andersson vi var förlovade när vi var sju år. Men jag tog tillbaka hästringen när en sjukt snygg praktikant dök upp i klassrummet en vacker vårdag. Jag tror till och med att jag bekände min kärlek, men fick inget för det...
Första husdjur: Ökonråttan Minus som sprang långt bort och aldrig kom tillbaka, därefter de två ökenrottorna Pytt och Panna som dog av värmeslag i bilen, de följdes av kaninen Plump som fick ges bort efter att den blivit galen av att käka upp elsladdar, sedan finaste faraohunden Sham som dog av cancer efter endast 4 år. Som man förstår så gav jag upp med djur efter det, men min syster struntade i förbannelsen som vilar över oss och skaffade en döv kattunge, Tequila, som trillade nerför balkongen. Sedan gav hon också upp...
Första semester: Algeriet!
Första jobb: Målare, jag var inge bra och nådde inte så långt upp på väggarna. Jag tror att de fick måla om lokalerna sen
Första köpta skiva: Hmmm... Pernilla W kanske.. Tyvärr! kan va The Pinks också.
Första piercing: öra, öra, näsa
Första konsert: Förmodligen något coverband i Sälen (har tillbringat vintrarna där sedan jag var typ o år)

8 senaste
Senaste alkoholdrycken: vin
Senaste bilfärd: vet inte
Senaste filmen du såg: Frozen River
Senast ringda telefonsamtal: Jossan
Senaste bubbelbadet: My god, det är ju så 80. Vad jag försöker säga är att det känns som om det var typ då (på 80-talet) jag fick bubbla sist.
Senast spelade CD-skiva: Nåt bränt.
Senaste gången du grät: Kan ha varit till någon av dessa dagliga tv-shower (är ju arbetslös och hinner sen en del) om jag tajmade det med att vara bakfull.
Senaste måltiden: Uppskrämd lasagne

6 har du någonsin
Dejtat en av dina bästa kompisar: Nej. eller vänta...Ja!
Blivit arresterad: Nej.
Blivit kär vid första ögonkastet: Nej
Fastnat med blicken i någons urringning: Ja. Vem har inte det?
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Ja
Busringt till någon: Det var väl det enda man roade sig med där ett tag. Heta linjen?

7 saker du har på dig
1. Luvtröja (oväntat)
2. tröja
3. linne
4. sport-bh
5. trosor
6. strumpor
7. Joggingbyxor
8. Långkallingar
har varit ute och sprungit, och ännu inte orkat duscha. Men snart så, ska bara skriva klart detta.

6 saker du har gjort i dag
1. städat ur alla skåp
2. packat i lådor
3. mailat en del
4. Sökt jobb
5. planerat Thailand
6. skickat och packat Stockiddo-gods
7. Hängt med mamman
8. Sprungit med Jossan

5 favoritsaker utan rangordning - Sorry, nu tröttnade jag faktiskt på det här. Nu får nog någon annan plocka upp pinnen. Eller vänta. Ok, en sista fråga;

1 sak du ångrar
Att jag inte sa allt jag borde och ville ha sagt till min pappa innan han dog.

Fast bättre att

Påsen fylls i thailand? Den stora frågan är alltså; att resa eller inte. Ekonomiskt går det nästan på ett ut, då vi hyr ut lägenheten. Men vad med jobb, svårt att gå på intervjuer när man är långt långt borta och mestadels befinner sig i vattnet. Hmm. Hade ett bra möte idag förresten, tackar som frågar. Trots att jag är dödligt förkyld Men nu ska det fattas beslut. Hjäälp! Jag vet faktiskt inte till eller från

En påse bajs

Eller möjligtvis fler. Det är mitt liv det! Imorgon är första dagen av resten av mitt liv, som arbetslös. Önska mig lycka till, det är första gången jag hamnar i en sådan situation och man vill ju alltid göra bra ifrån sig... Jaha, men går det inte bra för stockiddo då? Kan man kanske fråga sig. Sälja dyra barnkläder i lågkonjunktur? Skulle inte tro det! Bitter. Jag? Inte om jag jämförs med hansson.

Varning

Gör inte som jag. Försök vara barnvakt åt tre barn i varierande ålder om du inte måste! Speciellt inte om du fikar med en femåring, ni kollar i magasin och plötsligt har du ett helt uppslag med illustrationer med kama sutra-ställningar. Barn kan vara rätt frågvisa... Efter det gick det bara utför tills syster fick kallas in. Men ändå rätt kul, på något underligt sätt. Kvällen blev kanske inte lugnare, men något mer vuxen. Tjejmiddag hos mia med grym mat och mycket att dricka, sedan east. Jag är nöjd!

Småbarnslunch

Frestande så här sista dagen på semestern? Eller vänta ska man inte ha semester från något? Hmm omformulerar mig; sista dagen på semester från stockiddo och den fortsatta väntan på det nya jobbet. Så!

Cooper och jätten

Höll ut länge, dvärgen däckade vid halvfyra, fyra. Några fick hångla, de flesta dansade någon gång i soffan, alla pratade baklänges utan att någon förstod, 15 flaskor chapel klämdes vid 24, kidsen sov trots smällare och maten var gudomlig! Att starta 2009 i twin peaks var en succé på alla de sätt. Att leka med barn och städa efter tre timmars sömn är inte riktigt lika kul. Nu hägrar bond och pizza. Sedan sova. Sova. Länge.

Mattias

På middag och vi gör sufflé. Ja, sufflé! Och dricker vin i björns fantastiska lägenhet. Snart kommer även krisse och ac på besök. Vi får väl se om det finns något kvar då. Än så länge kan jul i skåne verkligen rekommenderas. Välkommen in i dimman på mesta möjliga sätt!

God jul från skåne

I lööve den här dagen!

Gayfarsorna på stan

Del 2. Martin är utbytt mot en mattias, annars är allt sig likt. Förövrigt så regnar det i skåne. Oväntat va?

Fin dag igår

Roliga nyheter, jag fick hänga med mina postenvänner som jag inte sett på länge. Och ja vi kan fortfarande nästan alla postnummer. Sedan den årliga julölen hos åket. Många vänner på ett och samma ställe, det är jul det!

Fest

En helt vanlig onsdag

Bakfull

Som en närsynt örn denna lucia. Tror att det var shotbrickan på east som fick bägaren att tippa över. Till råga på allt detta så ska 15 paket pakteras. Jag hatar att slå in paket. Hatar det! Missförstå mig rätt, jag är glad över beställningarna, de hade gärna fått vara fler. Med det är i alla fall tråkigt att slå in dem. Glad lucia!

Lucia

På dags kl åtta. Faktiskt ett bra sätt att starta morgonen på. Finaste tåget och sötaste tomten. Fick tillbaka julkänslan man alltid hade när man var liten. Den där smygande, att snart händer något sjukt kul. I kväll är det utgång. Kanske är det det? Någon som vill med på aw förresten vid sex?

Röstat och klart

I vår blir här dörrar ut till gården. Vilka sköna fester vi kommer ha! Grill och öl. Och vilken sovmorgon dagen efter sen när bruno kan gå ut själv och leka. Hurra!

Så här fint

Blir det aldrig när jag städar. Jag gillar att komma hem och känna lukten av rengöringsmedel med vetskapen att jag inte behövt lyfta ett finger. Så opolitiskt det kan bli, men jag älskar det. Nästan lika mycket som jul...

Morsorna på stan

Först lite tango och öl på södra bar. Vi dricker oss snygga och lurar in oss på sonyfest på bruno gallerian. Inser att jag inte känner några längre men får en väldig massa drinkbiljetter, lämnar till och med några. Vårrullarna är goda, igor är cd och världen är sig inte lik. Fast kanske ändå, med tanke att lollo måste köpa något gött med sig hem till agge. En mycket bra kväll, men nästa gång lämnas inga biljetter. Lovar!

Steg två

Hmm nu är vinfläckarna borta. Det som inte syns finns inte. Bara om man tittar noga. Äh vem lurar jag, det handlar inte ens om att titta noga. Man ser det t.om om man blundar. Men vi har en fin lampa, jag har fått en lussekatt, snart är det skridskor och sedan adventsfika hos polisen och skattemasen. Dessutom är jag inte bakis!

Tanken var

Att jag skulle visa vår förstörda vägg efter att en liten pojk, inga namn nämnda, kastade rödvin på den ljusa väggen med textiltapet. Men detta syns knappt på bilden. Så jag vet inte. Indragen välling kanske är magstarkt?

All inclusive

Är kanske inte så dumt! Agge, man får äta hur mycket glass man vill... I eftermiddag blir det marknad och snorkling, annars är det mest vila, bad och mat på tapeten. Tennisbanan är fortfarande orörd, men imorgon är det den som är dagens extra nöje. Vi har det helt enkelt förbannat bra. Blir björn och bruno av med hostan så kommer vi vara utvilade också, trots de nattliga och dåliga konserterna (den fruktansvärda underhållningen är en av all inclusives baksidor)

Det är mörkt och kallt

Klockan är fem. Men två saker värmer: 1 min kompis har gett ut sin första bok, det är stort. 2 den bästa björnen tar med oss till egypten. Äntligen ska den afrikanska prinsessan hamna i sitt rätta element med sand sol och vatten. Kanske får jag och min avkomma även lite färg på vårt numer vita svenne-skinn.

Det här är art

Igår var han på fest. Gick dock hem alldeles för tidigt, det konceptet följde inte jag och johan (björn och lena var och hälsade på och passade på att hänga lite extra med bruno) när vi firade jenny. Halvfyra ramlade vi i säng och fick gå upp sju. Idag kan man räkna mina hjärnceller på en hand.

Skönaste killen i stan

Nu vid ica. om 12 år vid en grill med cigg istället för pinne.