tag:blogger.com,1999:blog-35085877377250791862024-02-07T06:08:04.324+01:00Care of NacameNacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.comBlogger322125tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-64428036432806683652011-09-10T21:49:00.001+02:002011-09-10T21:49:48.953+02:00Lördagsunderhållning sugerTv-underhållning på lördagar har inte mycket att erbjuda. Reklamfilmerna är bättre. Och så undrar man varför så många laddar ner serier och filmer?<br />
<br />
Efter att ha fått barn att somna, hetsätit Nutella och lagt några ord i Wordfeud. Så såg jag fram emot en skön kväll i soffan, framför tv:n. I lugn och ro. Jag ska skulle bli road och slippa att roa. Jag la undan datorn ville för ovanlighetens skull fokusera på ett medium. Men nu efter ca 10 minuter så känns det mer intressant att sortera sakerna i skafferiet i bokstavsordning än att glo på gester med gäster, Notting Hill etc. Helt meningslösa saker känns oerhört spirituella jämfört med programmen som visas. Kanske att man skulle sortera alla grannars strumpor, det skulle ge mer. Lätt. Ville bara säga det. Tycker att någon i branschen borde ge mig rollen som programchef. Då skulle det bli andra bullar. Krispiga på ytan och sjukt smöriga inuti, med en stark kanelsmak och lite kardemumma som tittar fram här och där. Dessutom skulle tittandet öka markant. Lovar.<br />
<br />
Well, har man inget att säga så ska man vara tyst. Nu ska jag i tysthet svepa ett glas vin, (det enda som går att uppbringa i huset) tänka "härligt med lördag" och sedan krypa till kojs med play på paddan.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-31513232741558349902011-09-06T10:10:00.001+02:002011-09-10T21:25:18.392+02:00Minnen från Algeriet2007 åkte vi till pappas hemland. Algeriet. Jag tänkte mig en oas där barndomens minnen var samlade. Tillsammans skulle jag, mamma och mina syskon få en mer fullständig bild av oss och av pappa. Vi skulle samla i hop lösa bitar i oss, lära känna släktingar, komma närmare den algeriska sidan av vår pappa. Den evinnerliga stoltheten.<br />
<br />
Landet mötte oss med svammel, kackel, värme, melon, vansinnesfärd i bil i vackert landskap, cigarettrök och speciella dofter. Minnen dyker upp och formar om sig och fogar sig slutligen till nya. Vad är påhittat, nytt och gammalt i allt detta? Visste inte att släkten var så stor, så viktig, så bullrig, självklar, bråkig och olik hur vi är som familj i Sverige. Min fars brors fru välkomnar oss med öppna armar och säger att släkten är viktigast av allt samtidigt som hon baktalar sin mans andra bröder. Förvirrande. Vi blir serverade allt vi kan behöva med vänstra handen, samtidigt som det levereras lögner och halvsanningar med den högra. Vill väl. Vill för väl. Frukosten på bordet varje morgon. Frun dukar fram, dukar av, städar, bäddar och går sedan och arbetar som chefsläkare i byn. Mannen, min fars bror tar med oss att möta släkten, vänner och platser vi borde se som har med pappa att göra.<br />
<br />
Vi bor med kackerlackor på nätterna och lever som kungar på dagen. Det är annorlunda. Vi får följa med på traditionellt bröllop i byn. Kvinnor för sig, män för sig. God mat och magdans. På killarnas sida skjuter man salut rakt upp i luften. Jag vill också skjuta. Men dörren är stängd.<br />
Släkten är fin. Känner igen mig här och var. De vill så väl. För väl. Men varför allt skitsnack? Om och med varandra? Vi hör få ord om pappa.<br />
<br />
Han vad den äldste i syskonskaran. Den de såg upp till. Skammen i att han valde bort dem, oss och världen. Men vi pratar desto mer om hans arv. Kommer vi för pengarna? Vilka pengar undrar vi? Vi får höra att det finns några vapen, pengar och att vi har mark som vi äger. Men hur vill vi att den ska förvaltas? Kanske är det bättre om någon tar hand om allt åt oss? Någon annan släkting undrar vilken mark vi pratar om, det finns ingen olivlund till oss. Allt är sålt. Menar vi inte pengarna från försäljningen? Vi förstår ingenting och bryr oss egentligen inte om arv eller pengar. Vi vill bara höra deras minnen och försöka förstå vårt land, vårt folk och vår far. Men alla (vita)lögner kommer emellan. Många av våra släktingar verkar tro att vi är ute efter pengar, men vi vill ha det värdet i tankar om vår pappa i stället. Missförstånd. Kanske kulturer emellan.<br />
<br />
Landet är betagande vackert och samtidigt stängt. Våra släktingar är utbildade, moderna och traditionella i ett. De är både stolta och underliga. Känner igen mig. Men kommer inte nära. Inte in under skinnet. Tror inte de är intresserade. Det sårar. Inser att det är jag som inte är intresserad. Det gör mig rädd.
De vill så väl. Allt för väl.<br />
<br />
Men jag har lärt att jag gillar att jag har en släkt och en sida kvar att utforska. Att jag har ett land att lära känna och älska. Jag kommer att komma tillbaka. Det har jag lovat mig och Daja. Men då blir det för att ta till mig av framtiden och lära känna folket i dag. Inte för att söka minnen och leta efter en man som flytt och dött. Vill visa B och F att det finns något annat. Allt är inte bara polerat. Och att släkt ÄR viktigt. Speciellt med tanke på allt som händer i Libyen, Egypten, Syrien och Tunisien. Nya tider. Som vi är del av.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-6725549701696541442011-09-06T09:32:00.002+02:002011-09-06T09:33:44.530+02:00Suga ur musten ur ett djurBildligt. Detta skedde i obygden i helgen. Vacker plats var det dock. Och fint som snus var kalaset. Bildbevis finns. Även film på en dansande man/softis vid namn Johan. Filmen gör det svårt att avgöra om det är en man, ett djur, en avart eller en myt. Dock är det samma man som några dagar tidigare gick ner på knä och friade. Svaret jag gav var kanske inte glasklart, men bröllop nästa sommar blir det. Om jag inte ångrar mig efter att sett helgens film... Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-33243273878357749142011-05-31T10:13:00.000+02:002011-09-06T09:27:59.020+02:00Dagis är stängtdå vill den bruna prata om morfars död. Många frågor som bottnade i att vi kom fram till att han, min pappa, lagade för lite saker och därför var ledsen ofantligt länge, så länge att han blev sjuk och inte kunde vara glad mer. Kanske var det inte svårare än så? I dag saknar vi honom i alla fall. Brun är övertygad om att han hade riktiga svärd och att de skulle leka sjörövare nu om han var här. Vi berber är väl typ sjörövare, så jag håller mest med? Han sa även att det var dumt av honom att dö när han bara kunde vara glad istället. Skratta lite i bland. Just. Jag säger inte emot.
När vi i somras skulle skåla för pappan (som ligger i Dalarna) tog Bruno en lång pinne och drog över "graven". Vad gör du? undrade vi, kittlar morfar svarade Bruno. Smart, nu blir han nog lite gladare.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-67878202238373713172011-05-30T19:05:00.000+02:002011-05-30T19:05:28.170+02:00Vi är medelåldersDet är ingen idé att låtsas om något annat. I går fyllde Johan 35. Vi firade med fika och närmsta famljen kl 14:00 (tog vårt vuxna ansvar då man aldrig vet när frans-alien tittar ut och spränger nederdelen). Johan fick bland annat en Ipad 2 i present, precis som sig bör när man är akademiker med bra jobb och klassar in som medelålders-svensson. Då har man råd med sådana presenter och tycker att man är väl värd det. "Man unnar sig" Björn (Johans pappa) bjöd på födelsemiddag på fransk bistro. Mycket trevligt. Klockan 22 var vi hemma hos oss igen och tittade på film... Viss skillnad från när Johan fyllde 30 och firades. Fest till fem, en avklädd Åket i hängslen etc etc. Jaja vi återkommer nästa år med riktig brakfest (då kör vi gemensamt race och det är väl en del vuxenpoäng i det med om jag tänker efter.) Som sagt vi kommer inte undan. Vi är medelålders. Och en calva till kaffet är inte dumt. Så.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-70699764414801534932011-05-26T22:05:00.000+02:002011-05-26T22:05:32.424+02:00Bra idéeratt satsa på under föräldraledigheten mottages tacksamt. Måste hitta en exit. Inser det en dag som denna... Vill även säga att jag är glad över att slaktaren och brutale krigsförbrytaren Mladic är gripen. Det inger lite mer hopp om framtiden än vad ett av dagens möten bjöd på.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-21806594147413308522011-05-23T21:47:00.002+02:002011-05-23T21:53:19.702+02:00Frans är fixerad vid mycketpunanis t ex. Han har nu fixerat huvudet i min. Det innebär att han är redo att ta sig ut när han behagar. Och det är ju roligt och så, men varför gör man det? Bebisar alltså. Hur kommer man på att man vill köra ner huvudet så hårt i moderskapets punani så att man sen inte kan röra det mer. Att bebisar plötsligt bestämmer sig för att de vill sitta i ett skruvstöd och softa, istället för att göra kullerbyttor i vatten. Är konstigt. Dessutom ska ju de vara upp och ner, med huvudet fullt med blod och bara vänta in ingivelsen att "jaja nu är det nog dags att se om jag kan pressa ner huvudet ännu lite längre ner i denna köttgrotta, jag vill leka borr". Tänk cellskräck, tänk allt blod i huvudet, blodsmak i munnen, trångt som fan och ingen återvändo. Tänk korkad helt enkelt. Undrar om man statistiskt skulle kunna bevisa att kids som vill ut med röven först är lite lite smartare än de som väljer att kila fast huvudet i ett par veckor?Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-70985094503393598612011-05-20T09:53:00.004+02:002011-05-20T10:01:41.328+02:00Tiden är ur ledJag är okynnes ledig och tänker ta cykeln och fara till Bergianska. Där finns knölblomman som blommar var 20 år, ser ut som en penis och luktar kadaver. Den blommar just nu. Kan bara inte missa det. För bra kombination för att vara sann. Alla motsatser i ett. Bättre än världens undergång som tydligen ska ske i morgon. Eller har det med varandra att göra?<a href="http://www.bergianska.se/index_program.php?vidare=/program_skablomma.php"></a><br /><br />PS Trevligt att höras igen, länge sen sist, jag är glad att de är just detta jag har att komma med en dag som denna. DSNacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-41824391453171418722010-09-10T16:39:00.001+02:002010-09-10T16:41:23.695+02:00En inbillad fredagJag harklar mig högt och tydligt. Vill att alla ska höra. Ingen hör.<br />Jag väntar och räknar på fingrarna. Fortfarande bara tio. Klockan är eftermiddag och går oerhört långsamt. Någon håller tiden i strypkoppel.<br />Jag är uttråkad. Skulle vilja fightas med någon, hamna i en hetsig diskussion. Få bli arg på riktigt. Lite röd på halsen.Sedan svepa en shot eller två. Gärna någon ny och konstig sort. För att sedan bli lite gråtmild. be om ursäkt. Säga fina saker till en vän jag nästan glömt bort att jag hade. Dansa till Robyn och sedan gå hem och kramas. Men jag är för trött för det. Alldeles för trött.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-22477852755669966722010-07-27T15:30:00.001+02:002010-07-27T15:43:10.182+02:00Långt upp i skrapanDet är där det händer. i dag på jobbet fick jag finbesök. Det var Johan och Bruno som tittade förbi. I lediga kläder och med bruna armar studsade de in. De hade precis ätit glass. Vilket ett par glassfläckar här och var avslöjade. Det var fint och lite sjukt på samma gång, att få dem på besök. Plötsligt kunde jag känna lukten från min mammas gamla arbetsplats. Se rummen och korridorerna, komma i håg känslan av det konstiga att befinna sig där, att vara på det där avlägsna jobbet som alla gick till varje dag. Jag kom plötsligt i håg tanterna som böjde sig ner för att säga något vänligt men samtidigt helt meningslöst till mig. Parfymdoft, blandat med en annan mer plastaktig doft. Att alla pratade lite mer dämpat för att sedan skratta de där konstiga vuxenskratten. Som börjar i inget går via gällt hysteri och slutar abrupt. Sedan den tysta förväntan på att jag skulle svara något vettigt eller roligt när de pratat till mig. Och det enda jag egentligen ville fråga var, varför har tanterna så stora tänder, perukhår och pratar barnspråk. <br /><br />Jag kommer även i håg den där känslan att det var lite spännande och tråkigt på samma gång, att man fick kakor och sedan ville att alla skulle försvinna in på sina kontor så att man i lugn och ro fick trycka på knapparna på alla apparater. Det hände dock aldrig... <br /><br />I dag när jag visase Bruno utsikten, tror jag att han kände precis samma sak. "Fin utsikt, men varför är det så mörkt och luktar opersonligt. Varför vill alla dessa okända männsikor prata med mig, när de egentligen inte vill leka eller säger något vettigt. Varför hänger mina föräldrar på sådana här platser hela dagarna när det finns parker". Och det kan man ju faktiskt undra.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-22100996409465404142010-07-13T13:43:00.003+02:002010-07-13T13:56:29.408+02:00Är det här en blogg?Undrar om en blogg som aldrig uppdateras får kallas blogg? Vad är egentligt definitionen på fenomenet?<br />Well, sen sist har jag varit på Oscarsgala, varit med i Så kan det också låta, aspirerat på att bli nunna, hetat Paula Jackson, rökt alldeles för många cigg och druckit lite för lite bubbel, ätit 2000 oliver, grillat alla dagar utom en samt badat i lagom doser. <br /><br /><strong>Fakta Mallisveckan 27:</strong><br /><em>Mest spelade låt </em><br />-"Här kommer Pippi Långstrump", <br /><br /><em>Värsta filmen:</em><br />-The Road är lätt min värsta ont-i-magen-film. Kan inte bestämma mig om den ska rekommenderas eller inte. Ångest, ångest och ångest.<br /><br /><em>Bästa grillmaten:</em><br />- Jämt skägg mellan Johans potatisknyten och lammet direkt från slaktarn.<br /><em><br />Badanka:</em>- Bruno vågade slutligen doppa huvet OCH hoppa från kanten<br /><br /><em>Hav eller pool:</em><br />- Hav (även om tävlingen i klädsim i poolen inte var så dum)<br /><br /><em>Mest använda grej:</em><br />- Solskydd 50, badbyxan, grillen, Pippi-filmen<br /><br /><em>Oväntat uppskattat</em><br />- Sockrad grekisk yoghurt<br /><br /><em>Ta med till en öde ö</em><br />-Ac och elektricitet. No more fläkt åt folket.<br /><br /> I dag dallrar luften. Kvart över åtta stod Slussens termometern på 36 grader. Sjukt. Vilken världsdel befinner jag mig i? Någon?<br />Ja visst, sen kan vi gratulera Beate för coolast prestation och Lollo som fyller 100 idag. Hurra.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-52693913160922597232010-06-04T13:04:00.002+02:002010-06-04T13:07:30.896+02:00Tvärtom ska det varaInte för at vara motvals. Men jag gillar svengelska uttryck, jag skulle vilja höra mer om Israels försvar av attacken, mjölkchoklad är i alla lägen bättre än mörk, rött vin smäller högre än vitt, även på sommaren! GI är för grisar och jag gillar ju iofs Söderling (för att han är svensk), men föredrar Federer (som tennisspelare) och det är med blandade känslor jag kommer följa dagens match...<br /><br />Ikväll tänker jag mig att jag inte ska vara motvals, ett glas rosé på en uteservering, en cigg i mungipan, bikini i väskan och en cykel lutandes mot ett träd, redo att ta mig mot grillen på vår utegård. Det är sommar det.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-45771235117064608812010-05-31T13:31:00.002+02:002010-05-31T13:37:48.334+02:00Insekter är vi allaOm jag var en insekt skulle jag vilja vara en geting (alltså inte en kackerlacka som Beate skulle vilja vara). För som geting får man stickas. Hårt. Och djupt. Man får hänga i blommor, flyga högt, leka kamikaze, man är randig och randigt är ju inne, och man får äta goda grejer och kött framåt sensommaren. Typ grillat jämt. Viktiga saker i livet det där. Dessutom är folk rädda för getingar, och är dom det inte, så borde dom vara det. Annars skulle jag se till att dom blev det. Jag gillar även känslan att någon skulle kunna vara allergisk mot mig. Vilken makt, vilken makt.<br /><br />Nej det här inlägget har inget att göra med att jag precis såg ett mejl där man beskrev mig som den där lilla söta. Ehh… jag är sur. Och förnedrad. Och ilsk. <br /><br />Helgen var annars fin. Jag fick gå på skärgårdsfest där Johan tydligen mest pratade bajsrutiner med alla och sdan blev jag firad som den mor jag är.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-39339357111162265742010-05-25T09:29:00.003+02:002010-05-25T09:33:46.609+02:00Jag har varit på kolloOk, några ord om bröllopet måste utgjutas. Dum som jag var, trodde jag att inget skulle toppa möhippan. Men jag borde vetat bättre, jag borde vetat vad partyrävarna Agdestein (-Vatna?) hade bakom öronen. När två mat- och festmänniskor har hittat varandra och slår påsarna i hop så blir det ju dubbelt upp. Av allt. Eller nja, kanske inte av musiken, när Lollo väl tog över spakarna. Då blev det hälften av låtarna. Men det är smällar man får ta. Och som man gärna tar.<br /><br /><strong>Favoritpunkter i slumpvisordning:</strong><br />- Man får godis på rummen<br />- Alla vänner är uppklädda, snygga glada och befinner sig på samma plats<br />- Mannen som inte kan uttala ett endast namn är fantastisk. Även att de faktiskt säger ja till varandra är fantastiskt…<br />- Livesången <br />- Vi får se Agges olika frisyrer och Lollo gråter (kanske inte åt just det)<br />- Men Åsa gråter mer. Det skvalas till alla talen.<br />- Maten, denna grymma mat. Mjauuuu. Sanna fick cravings på leverpastejen.<br />- Lollo och Agge pratar med varandra via mick. Det är kärlek det.<br />- Tangon, plötsligt kan de dansa. På riktigt. Ingen förstod hur det gick till.<br />- Hip hopen. Tack för att nån (Dj Käften) förstår att man måste spela lite hip hop ibland.<br />- Stoldansen med Kent Agdestein<br />- Ringdansen, hoppdansen, utmaningsdansen, breakdansen + alla draman som utspelas på dansgolvet <br />- När Hansson förklarar att han inte kan röra sig, för att han inte kan stå längre, samtidigt som han ser helt sjukt glad ut.<br />- Att det var dag när man gick och la sig, och man ändå inte ville att det skulle ta slut.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-14685858505605498282010-05-19T17:07:00.002+02:002010-05-19T17:12:05.435+02:00När man vet att man inte är modellI går när jag kom hem stod den 4-åriga grannpojken och väntade i dörren. Öppningsrepliken var:<br /><br />- Du är jättekort!<br />- Ehh ja, jag är rätt kort<br />- Det ser förresten ut som om du har tappat en smal tand mellan dina framtänder...<br />- Jaha. Det tycker du. <br />Slut på konversationen<br /><br />(Tur att han inte hörde vad jag väste när jag gick därifrån)Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-3610280190676800752010-05-17T13:41:00.000+02:002010-05-17T13:47:09.163+02:00Det är dags att förbjuda ordet utmaning.I varenda möte, på varenda arbetsplats ska man se det positiva i allt. Problem är inte problem utan uuuuuuuutmaningar. Alla pratar om sina härliga utmaningar med falsk förställd röst. <br /><br />Men nu tar jag bladet från munnen. Det handlar inte om utmaningar, det handlar om att ett omöjligt uppdrag som tenderar att gå åt helvete om man inte håller hårt i hatten och sväljer tungan. Ett svårlösligt problem man absolut inte ser fram emot att lösa. Ingen utmaning, utan mest skit alltså. Så!Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-64539072692257460612010-05-12T09:40:00.000+02:002010-05-12T09:41:11.018+02:00Hippa i all äraAlltså vilket party, vilket party. Och vilken dag. Vilken kväll. Det blev bra. Det blev balett, Kungsholmen Runt, naket både på dagen och natten. God mat i chambre separée, röda trådar, mycket att dricka och en och annan full vän att stagediva på.<br /><br />Men det här med dagen efter. Munnen någon sprutat bajsspray i, huvudvärken, glassplitter lite här och var, vinfläckar på väggar, bord, soffa och stolar. Vänta, låt mig omformulera mig; vinfläckar exakt överallt. Även i sängen. Granngubben som undrar vilka dårar som har pajat gården och festade till sent, sent på natten. Jo herr ordförande i egen hög person,.. Ska man verkligen behöva det? Näh,<br /><br />Men det var faktiskt såååå värt det. De bästaste vännerna ska få gå på de bästa festerna. Och få slippa städa efter. <br />Ser fram emot bröllopet. Då är det pay back time...<br />Fram till dess ska jag vara nykter.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-54256768530678745342010-04-23T13:35:00.000+02:002010-04-23T13:36:32.493+02:00En skräckhistoriaVad är äckligare än snorkråkor? Precis, praktiskt taget ingenting. Bajs är som rosor i jämförelse. Visst?<br /><br />I går åt jag lunch med en föräldraledig kollega. En liten son hade hon med sig. Precis när vi fått in mat, får hon syn på något slemmigt, stort och gulgrönt i den lille herrens näsborre. Liksom utan att tänka drar hon ut den, rullar den lite mellan fingrarna, släpper den kladdiga saken på golvet, den rullar inte helt självmant… men faller till slut. Som i slowmotion tar hon sedan upp en bit bröd, håller det med fingret och stoppar det i munnen. Neeeejjjj skriker jag i (också i slowmotion), kastar mig fram, kinderna rör sig sakta fram och tillbaka. Jag lyckas inte hindra henne… Får sedan inte i mig någon mat. Världen är förstörd. Snorkråkor borde förbjudas. Varför skyltar med ”inga barnvagnar tack” när det borde stå: ”Inga snorbusar gör sig besvär här”Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-41135453813056784782010-04-13T16:31:00.001+02:002010-04-13T16:35:14.920+02:00Så förbannat jävla apfin utsikt!Jag tittar ut. Jag ser sol. Jag ser snö. Fast bara lite högst upp i Hammarbybacken. Jag ser fotbollsspelande ungdomar. Jag är slö, men inte för slö. Jag tänker på glass. Så jävla mycket tänker jag på glass. Den jag tänker på kostar 27 kr. Massa pengar för en fånig liten strut. Apdyrt när jag tänker efter! men jag ger det en halvtimme till, sedan är den min.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-74161557647455052942010-03-25T20:42:00.002+01:002010-03-25T21:03:27.900+01:00Maria bebådelsedagDet innebär att man kan tänka på våfflor, men man kan också fundera lite på Jesus far. En stackars man som fick barn utan nöjet att få ligga. Hans fru Maria blev nämligen gravid med gud. Betänk att Josef levde på en tid då det inte fanns dator, tv, eller ipod. Nu blev han även nekad det enda nöjet man kunde förvänta sig som gift. Sex. Istället fick han en skrikande liten bebis. Förmodligen fick han inte ligga en endaste gång i hela sitt liv. Inte en enda gång. Gud är inte alltid god.<br /><br />I morgon Prag. Bruno får snällt stanna hos min mamma.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-72540353296654499382010-03-19T11:06:00.003+01:002010-03-19T11:17:20.760+01:00Ingen vår. Ingen sol. I dag.Det är bra. Då får man behålla vinterpälsen ett tag till. Jag avskyr när solen bländar en. Jag avskyr när alla hårstrån man borde noppa i ögonbrynen syns tydligt i solstrålarna. För att inte tala om pälsen på benen. Den man under vintern sparar för att kunna behålla värmen och måste kapa när vårvärmen smyger sig på. Så fort det är dags för shorts eller kjol ska häcksaxen fram. Och inte bara en gång utan varje jävla dag. Varför klagar alla på vintern? Den är ju nu det hårda arbetet börjar. Alla vet ju att det är roligare att odla än at ansa.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-72804769393494674172010-03-17T09:06:00.002+01:002010-03-17T09:13:30.423+01:00Lejon i nagellackTiger är tillbaka. Ja i alla fall snart ute på banan igen. Vad det nu innebär och vilken bana man kan tänkas mena. Bra eller stjärt? Jag säger som Bruno "jag är hellre ett lejon".<br /><br />Dagen till ära har jag turkost nagellack, det nagellacket som fick min lillebror att tystna innan han eftertänksamt sa:<br />- Ehh du ska väl inte köpa det där? På allvar.<br />- Vaddå, det är ju fint ju.<br />- Nej. Du får gärna använda det när jag är tillbaka i Östersund.<br />Så. Nu är han där.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-6146499750739168022010-03-12T16:06:00.003+01:002010-03-12T16:18:37.065+01:00Robotar är vi allihopa. Allihopa...I går var jag ledsen och tyckte att min mamma var dum, I dag är hon bra på alla de sätt igen. Jag är glad och går omkring och övar på robotdansen. Inte är jag särskilt bra inte, men jag måste ändå prova lite nya rörelser varje gång jag går förbi en spegel. Raka armar, rak rygg och stela ben. Inget får röra sig separat. Det är lätt att missa tummarna. Slickade ska de vara. Annars blir det liksom inte sammanhängande rörelser. När man är inne i stegen, är man fokuserad på det och tänker inte på hur kontorsrummet är placerat. Att nästan alla går förbi parkeringen. Att parkeringen är i min direkta utsikt och därmed utanför mitt fönster. Dessutom är det fredag, vilket innebär att många går hem tidigare, tar bilen och passar på att titta vilka looosers det är som sitter kvar. Ehhh jo en liten afrikan som dansar underligt stelt, i ett hörn, utan musik. Det slår mig, när jag plötsligt får syn på tre personer som gapande studerar mina moves, att de kanske tycker jag är en förlorare. Men näää. Nej! Jag tror att de kan vara imponerade. Jag tror nog det. Jag vinkar försiktigt tillbaka med tummen slickad mot handen. <br /><br />Helgen då? Jag ska fira mosters 60-års dag i Falun.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-62847102801543886412010-03-04T16:21:00.002+01:002010-03-04T16:34:20.749+01:00VasaloppetOm jag bara hade lite längre ben så skulle jag lätt åka vasaloppet. Typ varje dag. Det hänger alltså bara på benen. Detta innebär att ganska många jag känner borde ställa upp i helgen. Men bara Lasse gör det. Dåligt!<br /><br />Är dessutom oerhört glad i dag. Det är så fint att Madeleine och Jonas har hittat tillbaka till varandra. Äntligen! och så snöar det. Nej livet kan nog inte bli bättre än så här. Möjligen att några centimeter på varje ben skulle bli grädden på moset. Har för övrigt aldrig fattat det uttrycket. Vem vill ha grädde på mos? Förutom Lollo. Och Agge. Och Art.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3508587737725079186.post-46164622571245080412010-02-23T17:05:00.001+01:002010-02-23T17:07:54.122+01:00nyrik rysk prinsessaIdag vill jag skänka en tanke till lägenheternas lägenheter. Oväntat nog har vi hamnat på en Vip-visning. Vet faktiskt inte hur det gick till. En stor våååning i birkastan. Långt över vår budget. Vi har inget lånelöfte och jag har verkligen inget behov av att flytta. Trots att de lockar med en garderob lika stor som lägenheten vi har nu. Ändock ska jag ikläda mig päls, prata ryska och låtsats att pengarna finns under madrassen, om vi nu verkligen skulle vilja köpa den på studs. Mäklaren kan känna sig rätt lurad. Och ja, det är fuskpäls.Nacamehttp://www.blogger.com/profile/16636847453080142197noreply@blogger.com0