torsdag 25 mars 2010

Maria bebådelsedag

Det innebär att man kan tänka på våfflor, men man kan också fundera lite på Jesus far. En stackars man som fick barn utan nöjet att få ligga. Hans fru Maria blev nämligen gravid med gud. Betänk att Josef levde på en tid då det inte fanns dator, tv, eller ipod. Nu blev han även nekad det enda nöjet man kunde förvänta sig som gift. Sex. Istället fick han en skrikande liten bebis. Förmodligen fick han inte ligga en endaste gång i hela sitt liv. Inte en enda gång. Gud är inte alltid god.

I morgon Prag. Bruno får snällt stanna hos min mamma.

fredag 19 mars 2010

Ingen vår. Ingen sol. I dag.

Det är bra. Då får man behålla vinterpälsen ett tag till. Jag avskyr när solen bländar en. Jag avskyr när alla hårstrån man borde noppa i ögonbrynen syns tydligt i solstrålarna. För att inte tala om pälsen på benen. Den man under vintern sparar för att kunna behålla värmen och måste kapa när vårvärmen smyger sig på. Så fort det är dags för shorts eller kjol ska häcksaxen fram. Och inte bara en gång utan varje jävla dag. Varför klagar alla på vintern? Den är ju nu det hårda arbetet börjar. Alla vet ju att det är roligare att odla än at ansa.

onsdag 17 mars 2010

Lejon i nagellack

Tiger är tillbaka. Ja i alla fall snart ute på banan igen. Vad det nu innebär och vilken bana man kan tänkas mena. Bra eller stjärt? Jag säger som Bruno "jag är hellre ett lejon".

Dagen till ära har jag turkost nagellack, det nagellacket som fick min lillebror att tystna innan han eftertänksamt sa:
- Ehh du ska väl inte köpa det där? På allvar.
- Vaddå, det är ju fint ju.
- Nej. Du får gärna använda det när jag är tillbaka i Östersund.
Så. Nu är han där.

fredag 12 mars 2010

Robotar är vi allihopa. Allihopa...

I går var jag ledsen och tyckte att min mamma var dum, I dag är hon bra på alla de sätt igen. Jag är glad och går omkring och övar på robotdansen. Inte är jag särskilt bra inte, men jag måste ändå prova lite nya rörelser varje gång jag går förbi en spegel. Raka armar, rak rygg och stela ben. Inget får röra sig separat. Det är lätt att missa tummarna. Slickade ska de vara. Annars blir det liksom inte sammanhängande rörelser. När man är inne i stegen, är man fokuserad på det och tänker inte på hur kontorsrummet är placerat. Att nästan alla går förbi parkeringen. Att parkeringen är i min direkta utsikt och därmed utanför mitt fönster. Dessutom är det fredag, vilket innebär att många går hem tidigare, tar bilen och passar på att titta vilka looosers det är som sitter kvar. Ehhh jo en liten afrikan som dansar underligt stelt, i ett hörn, utan musik. Det slår mig, när jag plötsligt får syn på tre personer som gapande studerar mina moves, att de kanske tycker jag är en förlorare. Men näää. Nej! Jag tror att de kan vara imponerade. Jag tror nog det. Jag vinkar försiktigt tillbaka med tummen slickad mot handen.

Helgen då? Jag ska fira mosters 60-års dag i Falun.

torsdag 4 mars 2010

Vasaloppet

Om jag bara hade lite längre ben så skulle jag lätt åka vasaloppet. Typ varje dag. Det hänger alltså bara på benen. Detta innebär att ganska många jag känner borde ställa upp i helgen. Men bara Lasse gör det. Dåligt!

Är dessutom oerhört glad i dag. Det är så fint att Madeleine och Jonas har hittat tillbaka till varandra. Äntligen! och så snöar det. Nej livet kan nog inte bli bättre än så här. Möjligen att några centimeter på varje ben skulle bli grädden på moset. Har för övrigt aldrig fattat det uttrycket. Vem vill ha grädde på mos? Förutom Lollo. Och Agge. Och Art.