Jag har varit på kollo

Ok, några ord om bröllopet måste utgjutas. Dum som jag var, trodde jag att inget skulle toppa möhippan. Men jag borde vetat bättre, jag borde vetat vad partyrävarna Agdestein (-Vatna?) hade bakom öronen. När två mat- och festmänniskor har hittat varandra och slår påsarna i hop så blir det ju dubbelt upp. Av allt. Eller nja, kanske inte av musiken, när Lollo väl tog över spakarna. Då blev det hälften av låtarna. Men det är smällar man får ta. Och som man gärna tar.

Favoritpunkter i slumpvisordning:
- Man får godis på rummen
- Alla vänner är uppklädda, snygga glada och befinner sig på samma plats
- Mannen som inte kan uttala ett endast namn är fantastisk. Även att de faktiskt säger ja till varandra är fantastiskt…
- Livesången
- Vi får se Agges olika frisyrer och Lollo gråter (kanske inte åt just det)
- Men Åsa gråter mer. Det skvalas till alla talen.
- Maten, denna grymma mat. Mjauuuu. Sanna fick cravings på leverpastejen.
- Lollo och Agge pratar med varandra via mick. Det är kärlek det.
- Tangon, plötsligt kan de dansa. På riktigt. Ingen förstod hur det gick till.
- Hip hopen. Tack för att nån (Dj Käften) förstår att man måste spela lite hip hop ibland.
- Stoldansen med Kent Agdestein
- Ringdansen, hoppdansen, utmaningsdansen, breakdansen + alla draman som utspelas på dansgolvet
- När Hansson förklarar att han inte kan röra sig, för att han inte kan stå längre, samtidigt som han ser helt sjukt glad ut.
- Att det var dag när man gick och la sig, och man ändå inte ville att det skulle ta slut.