Jag har varit på flöjtblåsaren, ett dagis. Det känns som om jag lovat bort mitt barn till djävulen, eller åtminstone till den där figuren med flöjt som lurade in alla barn i berget. Påminn mig, varför gör jag detta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Det finns ingen som helst anledning att ha sina barn på dagis. Sök vårdnadsbidrag istället! /Amningshjälpen aka militanta livmodersfeminister
För att du är typ så här en modern samtida kvinna som vill lova bort ditt barn till flöjtblåsaren.
Det blir nog bra. Värre blir det sen, när du måste höra ditt barn + 20 andra barn blåsa i varsin blockflöjt i lågstadiet. Och därefter applådera och se glad ut.
Ha ha. ni har båda sååå rätt, men av någon underlig anledning så väljer jag att tro på nummer två, och därmed att det blir värre med 20 flöjtbarn (lägg då till både min och johans töndövhet till det...). Tack
Han kommer att älska dagis, han får massa kompisar och tränas socialt och får äta frukt skuren i små bitar och lär sig att vänta på sin tur och allt sånt bra! /Åsa
Hmm. Frukt i bitar är väl trevligt, men det där tramset med att vänta på sin tur får du vänja bort!
Jaja, Sanna, det är ju inget genusdagis han ska gå på så han behöver nog inte lära sig vänta, det får bara flickorna göra... /Feministen (ej livmoders-)
Skicka en kommentar