Men, jag lovar att det inte gäller nån oväntad förlovning, eller nåt annat sånt dumt. Utan det där var min farmors ring och en av min pappas käraste ägodelar. Jag fick ärva den kort innan han gick bort. Idag när jag skulle fixa med nåt (förmodligen extremt viktigt) i Brunos rum, trillade ringen ur en ask där den legat gömd under en längre tid. Jag är mycket bra på att gömma saker (en superkraft kanske?) så bra att jag aldrig hittar dem igen. Jag vill ju inte tappa bort allt i mitt liv. Fråga min syster hur många hela par örhängen jag har kvar... Jag tror iaf att farmors ring ville fram i dagsljuset och få fira pappas födelsedag, min finaste pappa! Så idag hänger den med mig på mitt finger. Som en lajvare skulle uttrycka det " my own, my love, my own, my precious"
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar