måndag 31 augusti 2009

Tänker att det är dags

nu kanske ska jag börja blogga ibland igen. Men det blir inte skojigt, verkligen inte. Det kommer att handla om barn och om Folksam. Gärna i kombination. Ja ni hör ju. Fick för övrigt en chock (svårt ord att stava till, är det ett tuggummi, eller stavas det så) när jag skulle leta efter ett mejl här i min box och hittade ett med "dagishämtning" som subjekt. Min första tanke var, vilken gammal hagga har varit inne i min dator och skickat mejl. Jag gjorde mig en bild av denna "lite äldre" kvinna med fett hår, nariga händer, nervöst leende, för lång kjol och skrikiga barn varav minst ett gick på dagis. Skrattade lite elakt för mig själv. Insåg i nästa sekund att det var ett mejl från mig till min mamma. Fick panik och hjärtat hoppade högt upp i halsgropen. Fick mer panik av det och hjärtat slog som det aldrig pumpat runt blod förut. Jag kunde ha dött där. På Folksam. Utan en egen livförsäkring och med bara ETT barn på dagis. Men nu är ju i och för sig inte mina händer nariga och min son är inte snorig, bara ganska ofta nerpissad.

söndag 9 augusti 2009

Nu lämnar vi lilla


Huset på prärien. Den här gången mötte jag en älg. Den var stor. Jättestor. Lika långa ben som jag ungefär, men jag tror jag sprang snabbast. Annars har bruno kissat i mataffären, på bryggan och i bilen, men ännu inte i huset. Vi tror att han har något emot vårt hus.